Forskning om konsumtion och konsumtionsmönster
Vid CFK möts forskare från olika discipliner för att bedriva tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Forskningen vid CFK innefattar forskningsprojekt om allt från mat och barn, mode, genus, förpackningar till heminredning och hållbar konsumtion. Se nedan vilka projekt som pågår just nu.
Pågående forskningsprojekt:
> Barn som medforskare av matlandskap (BAMM)
> Barns livsstilar och fetmaepidemin
> Barn, mat och hälsa
> Bilder av äldre konsumenter i livsstilsmagasin
> Consumer culture in an age of anxiety
> Consumer logistics
> Den ohållbara förpackningen
> En stormarknad för vårdval
> Estetiskt arbete och intersektionalitet i detaljhandeln
> Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller
> Kläder och mode
> Kultur med barn (KUMBA)
> Managing overflow
> Mat och kropp i vardagslivet
> Matvanor i nordiskt vardagsliv
> Nordic YoungHealth
> Unga konsumenter och varumärken
Matvanor i nordiskt vardagsliv: En jämförande studie av matvanors förändring och stabilitet
I projektet undersöks matvanorna i de fyra nordiska länderna Sverige, Danmark, Norge och Finland. Hur organiserar människor i dessa länder sitt dagliga ätande? Undersökningen kommer att ge kunskap om hur flexiblare arbetstider, förändrade familjeförhållanden och krav på hållbar utveckling har påverkat vårt ätande och våra måltider.
Studierna av förändring och variation i matvanor är en ingång till att utforska andra sociala tema som till exempel hur modernt liv är strukturerat av samhällets organisation, hur sociala relationer är koordinerade, hur identitet reflekteras i daglig konsumtios, hur normer kan skilja sig från praktik samt hur män och kvinnor skiljer sig åt när det gäller dagliga vanor och rutiner.
I forskningsprojektet koncentrerar man sig på vardagliga vanor som inköp av matvaror, matlagning, vilken mat som äts samt tidpunkt, ställe och sociala sammanhang för ätandet. De förändrade levnadsvanornas inverkan på matvanorna hör till de viktigaste samhälleliga frågorna då man till exempel vill påverka människorna att äta på ett sätt som respekterar miljön eller på ett hälsofrämjande sätt. Studien kommer att genomföras genom att ställa frågor till representativa urval av de fyra nordiska befolkningarna.
I undersökningen drar man nytta av en tidigare studie om matvanor som genomfördes i de nämnda fyra nordiska länderna i slutet av 1990-talet. I det projekt som nu startar upprepar man centrala delar från den tidigare undersökningen för att uppnå jämförbarhet. Materialet kommer att ge en unik möjlighet att granska de samhälleliga förändringarnas inverkan på maten och ätandet.
Professor Lotte Holm på Köpenhamns universitet är projektledare. Läs mer om projektet på dess webbsida
Medverkande forskare från CFK:
Marianne Pipping Ekström, professor emerita
Finansieras av Nordiska samarbetsnämnden för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning NOS-HS 2011-2014
Kultur med barn - barns och föräldrars delaktighet i utformningen av Barnens kulturrum (KUMBA)
Utvecklings- och forskningsprojektet KUMBA genomförs som ett samarbete mellan Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet i nära samarbete med Kulturförvaltningen i Borås och projektgruppen för Barnens kulturrum.
Barnens kulturrum, som en plats för barn 0-11 år att bli sin egen konstnär och berättare genom kulturella upplevelser, är ett projekt som håller på att ta form genom ett samarbete mellan kulturinstitutioner i Borås. KUMBA är ett följeforskningsprojekt, som har ett praktikorienterat mål och ett forskningsmål. Det praktikorienterade målet är att skapa en modell för barns och föräldrars delaktighet i utformandet av kulturverksamheter. Forskningsmålet är att bidra till kunskaps- och teoriutveckling inom det internationella tvärvetenskapliga forskningsfältet Childhood Studies, där begreppen delaktighet, kompetens och empowerment fortlöpande problematiseras.
Forskarnas ena samarbetspart utgörs av Barn- och ungdomskulturgruppen, som består av representanter för de olika kulturinstitutionerna i Borås: Kulturskolan, Borås museum, Konstmuseet, Textilmuseet, Stadsbiblioteket, Stadsteatern samt Kulturförvaltningen. Den andra gruppen samarbetspartners utgörs av de kulturaktörer som genomför verksamheter i Barnens kulturrum, besökare i olika åldrar samt barn och föräldrar som tillhör målgruppen för Barnens kulturrum, men som söks upp på andra ställen.
KUMBA är planerat som ett treårigt projekt för åren 2011-2013, och är i nuläget delvis finansierat av Stiftelsen Svea Bredals fond.
Forskare som medverkar i projektet:
Barbro Johansson, Centrum för konsumtionsvetenskap
Frances Hultgren, Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Amira Sofie Sandin, Institutionen Biblioteks- och Informationsvetenskap vid Högskolan i Borås
Finansieras av Stiftelsen Svea Bredals fond
Consumer logistics
I projektet kommer forskare från Centrum för konsumtionsvetenskap och Centre for Retailing tillsammans med forskare från Frankrike och Storbritannien att studera hur konsumenter transporterar hem sina vardagsinköp från affären. I det här projektet är det konsumenter som går, cyklar eller åker kollektivt som är i fokus. Hur fraktar konsumenter hem sina inköp? Vilka olika typer av väskor, kassar och vagnar används?
Forskarna kommer att göra observationer på offentliga platser för att se hur konsumenter fraktar sina inköp. De kommer att intervjua familjer och äldre och även engagera dem som medforskare. För att få en bättre förståelse för fenomenet ska forskarna också att göra en djupdykning i historien för att se hur frakten av dagliga inköp förändrats över tid.
I projektet ingår också att involvera människor som i sitt arbete påverkar stadsutvecklingen exempelvis stadsplanerare, ansvariga för köpcentrum och kollektivtrafikansvariga. Forskningsprojektet ingår i URBAN-NET inom EU:s 7:e ramprogram och adminstreras av forskningsrådet Formas.
Medverkande forskare från CFK:
Helene Brembeck, professor etnologi
Ulrika Holmberg, ek dr (CFK/Centre for Retailing)
Niklas Hansson, fil dr etnologi
Daniel Normark, fil dr sociologi
Övriga medverkande forskare från Sverige:
Johan Hagberg, ek dr (Centre for Retailing vid Handelshögskolan)
Forskare från Frankrike:
Franck Cochoy, professor sociologi, Tolouse II University
Cedric Calvignac, dr sociologi, Tolouse II University
Roland Canu, docent sociologi, Tolouse II University
Michèle Lalanne, docent sociologi, Tolouse II University
Florence Brachet Champsaur, doktorand historia, Ecole de Hautes Etudes en Sciences Sociales, Paris
Forskare från Storbritannien:
Tim Dant, docent sociologi, Lancaster University
Eric Laurier, docent kulturgeografi, University of Edinburgh
Finansieras av Formas 2010-2012
Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller
Två forskare från CFK medverkar i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Fjärrvärmens affärslogik och framtida affärsmodeller" som har fått finansiering från Svensk Fjärrvärme inom ramen för forskningsprogrammet Fjärrsyn. Forskningsprojektet genomförs i samverkan mellan CFK och Företagsekonomiska institutionen vid Handelshög-skolan samt konsultföretaget Profu AB.
Projektets syfte är att ta fram bättre kunskap och nya verktyg för utveckling av konkurrenskraftiga affärsmodeller som fungerar i en framtid med minskad efterfrågan och ökad konkurrens på fjärrvärmemarknaden. En viktig pusselbit är att öka kunskapen om de enskilda konsumenterna.
Forskarna från CFK kommer att genomföra en delstudie i projektet som handlar om att ta fram ny kunskap om fjärrvärme-konsumenterna och deras förutsättningar ur olika perspektiv. De kommer att undersöka hur konsumentens vardagspraktik (vad man gör i bostaden) och värderingar (idéer om den bekväma bostaden) översätts till behov och önskemål på värme i bostaden och hur dessa sedan via intresseorganisationer, föreningar och fastighetsägare blir en del i fjärrvärmeföretagens verksamhet. Hushållens attityder till miljöfrågan och förbrukning av värme kommer att studeras för att ta reda på hur företagen kan underlätta för konsumenten att minska sin miljöpåverkan. Eftersom köparrollen och konsumentrollen på fjärrvärmemarknaden
är delad mellan olika aktörer kommer forskarna även att studera den professionella kundens roll som mellanhand.
Per-Arne Werton på Profu AB är projektledare och Anders Sandoff vid Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan är vetenskaplig ledare för projektet
Medverkande forskare från CFK:
Ulrika Holmberg, forskare företagsekonomi
Niklas Hansson, forskare etnologi
Finansieras av Svensk Fjärrvärme 2010-2013
Managing overflow
Vad överflöd är i vår tid, hur hanterar man det, när blir det överflöd och vem bestämmer att det är överflöd? Tre forskare från CFK medverkar i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Managing overflow. I projektet kommer ledarskapsforskare och etnologer tillsammans att studera det komplexa fenomenet som lite mångtydigt kallas överflöd.
Överflöd kan tolkas som rikedom och överskott men också som slöseri och överbelastning. Som metafor är ordet överflöd moraliskt laddat och signalerar underförstått utveckling och riktning samtidigt som det anspelar på att det finns en punkt av jämvikt, balans och normalitet. Det tyder på rörelse mellan olika tillstånd och gränsöverskridande.
Forskningsprojektets syfte är att utforska spänningen mellan dessa betydelser och de etiska, ekonomiska och estetiska konsekvenser de får för vardagen och arbetslivet. Med utgångspunkt från fallstudier som genomförs i det privata livet såväl som det offentliga och arbetslivet kommer forskarna att utveckla ett teoretiskt ramverk för att kunna förstå de mångfaldiga variationerna av fenomenet överflöd.
Projektledare är professor Barbara Czarniawska, Gothenburg Research Institute vid Göteborgs universitet.
Projektet består av sex delstudier varav tre kommer att genomföras av forskare från CFK:
- Växa upp i överflöd. Att hantera barndom och föräldraskap. Helene Brembeck, professor etnologi
- Att hantera (över)flöd i sjukvården. Lars Norén, docent företagsekonomi
- Finns det ett överflöd i musikindustrin? Jakob Wenzer, fil dr etnologi
De tre andra delstudierna är:
- Nyhetsfabriker. Barbara Czarniawska, professor företagsekonomi vid Gothenburg Research Institute.
- Överflöde möter underskott: journalism möter företagande. Elena Raviola, ek dr vid Gothenburg Research Institute.
- Embarras de richesse? Välbärgade konsumenters liv i en välfärdsstat. Karin M. Ekström, professor företagsekonomi vid Högskolan i Borås.
Projektet är placerat vid Gotenburg Research Institute vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Länk till projektets webbsida
Finansieras av från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse 2010-2012
Begreppet "the supermarket state" används ibland för att beskriva en pågående och omfattande förändring av förhållandet mellan stat och medborgare. Staten förväntas agera som en stormarknad som tillhandahåller ett varierat utbud av offentlig kärnservice till medborgarna som kan välja det alternativ som passar dem bäst. Projektet handlar om samhällets pågående arbete med att realisera vårdval inom primärvården.
I Sverige säger sjukvårdslagens portalparagraf att alla patienter har lika rätt till vård och det borde innebära att alla har lika rätt till information inför vårdval. Samhället har börjat skapa information för val som förmedlas via webbportaler, men det finns ett begränsat antal studier om detta. Det praktiska arbetet är också i sin linda och motsvarar inte alls takten i utbyggnaden av valfriheten. Projektets syfte är att göra detaljerade beskrivningar av hur marknadsplatser för vårdval baserade på portaler etableras och fungerar.
Forskarna tar utgångspunkt på nationell nivå och arbetet hos Sveriges kommuner och landsting med att ta fram en nationell sjukvårdsportal. I projektet ingår också att beskriva arbetet med regionala portaler för vårdval i de tre fallen - Halland, Stockholm och Västra Götaland. Forskarna kommer att arbeta med intervjuer, teknikstudier och dokumentstudier.
Medverkande forskare
Lars Norén, docent företagsekonomi
Agneta Ranerup, docent informatik. Verksam vid Tillämpad informationsteknologi, Göteborgs universitet
Finansieras av Riksbankens Jubileumsfond 2010-2011
I detaljhandeln har många anställda krav på sig att uppfylla ett visst utseende. Det kan vara skönhetsnormer eller förväntningar på etniska, klasspecifika och åldersmässiga beteenden. Dessa krav ingår i arbetet och kan kallas estetiskt arbete. Genom att behålla kontroll över anställdas estetiska framtoning försöker arbetsgivare skapa en överensstämmelse mellan personalens utseende och organisationens identitet.
Detaljhandeln är en växande bransch med låg utbildningsnivå som fungerar som en ingång till arbetsmarknaden. Estetiska krav medför en specifik slags diskriminering. Kraven, som oftast är genusspecifika, är starkare för kvinnor samt ser olika ut för män och kvinnor. Det finns idag mycket lite forskning om anställdas upplevelser av estetiskt arbete vilket gör dessa processer svåra att diskutera och komma åt.
Projektet är en studie av estetiskt arbete i servicebranschen med detaljhandeln som exempel. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla teoretiska verktyg för att förstå och tala om estetiskt arbete. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter av estetiskt arbete har anställda i detaljhandeln? Hur upplevs de krav på estetiskt arbete som arbetsgivare ställer på anställda? Hur organiseras estetiskt arbete i förhållande till genus? Detta kommer att undersökas med hjälp av djupintervjuer med anställda inom olika sektorer i detaljhandeln, observationer och textanalys.
Deltagande forskare:
Magdalena Petersson McIntyre, docent etnologi
Finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 2010-2012
Consumer culture in an age of anxiety
CFK medverkar i det EU-finansierade projektet "Consumer culture in an age of anxiety, Conanx. Projektet handlar om oro relaterat till mat och ätande på flera olika nivåer; alltifrån den internationella livsmedelsmarknadens globala nivå till de enskilda hushållens. Forskarna kommer att studera produktion och konsumtion av mat från jord till bord och använder ett teoretiskt perspektiv som betonar komplexa samband mellan kulturella, politiska och moraliska frågor.
CFK:s projektdel "Consumer understandings of risk, anxiety and trust" handlar om hur konsumenter ser på frågor om risk, oro och tillit relaterat till olika små och stora matlarm som med jämna mellanrum avhandlas i pressen eller signaleras av myndigheter. Projektdelen genomförs i samarbete med forskare i Storbritannien.
Projektdelen består av ett antal fallstudier och kommer att genomföras med hjälp av fokusgrupper och intervjuer med konsumenter för att undersöka hur konsumenters handlande och attityder till mat formas av nya larmrapporter och tillhörande folkhälsokampanjer. I projektet kommer forskarna att närmare undersöka hur konsumenter uttrycker oro som rör livsmedel och vilka de litar på. Centrala aktörer i icke-statliga organisationer som försökt förbättra konsumenternas kunskaper om livsmedelssäkerhet kommer att intervjuas. Forskningen kommer att genomföras i Göteborg samt i London och Sheffield i Storbritannien.
Conanx leds av Peter Jackson, professor i Human Geography vid University of Sheffield. Helene Brembeck, professor i etnologi, vid CFK är ansvarig för delprojektet tillsammans med Peter Jackson. Läs mer på Conanx webbsidor
Deltagande forskare från CFK:
Helene Brembeck, professor etnologi
Jakob Wenzer, forskare etnologi
Maria Fuentes, forskare företagsekonomi
Finansieras av the European Research Council 2009-2012. Den svenska delstudien genomförs 2010-2011
Projektet tar utgångspunkt i modeskapande och studerar detta utifrån ett ekonomisk-historiskt perspektiv. Den grundläggande forskningsfrågan är hur svensk beklädnadsindustri arbetade med mode under 1900-talets andra hälft. Vilka strategier använde företagen för att möta de stora förändringarna i form av ökande köpkraft och det allt starkare konkurrenstrycket? Genom att studera tillverkningen och konsumtionen av kläder i ett historiskt perspektiv kan omvandlingen till det som populärt kallas kunskapssamhället analyseras tydligt och konkret.
Under 1900-talets andra hälft försvinner tillverkningen av kläder helt som industrigren i Sverige samtidigt som flera snabbväxande distributionsföretag utvecklas, exempelvis Hennes & Mauritz. När merparten av den svenska beklädnadsindustrin försvunnit etablerades under 1990- och 2000-talet en rad modedesignföretag. Dessa behärskade och kombinerade flera av den moderna kapitalismens karakteristika: varumärken, marknadsföring, outsourcing, logistik och internationalisering.
Projektets syfte är att ge en allsidig bild av orsakerna bakom denna omvandling från tillverkningsindustri till tjänsteproduktion: från självförsörjning i början av 1950-talet till att det i praktiken inte sys några kläder alls i Sverige samtidigt som en stor del av kunskapsinnehållet i produktions- och distributionsprocessen finns kvar. Modets roll i den här processen diskuteras specifikt, där mode ses i termer av innovation och produktutveckling, som en central del i den färdiga produktens kunskapsinnehåll.
Undersökningsmaterialet utgörs av statistik, branschtidskrifter, företagsrelaterat material samt intervjuer.
I projektet ingår även delstudien "Marketing Fads and Fashions" som genomförs av Christofer Pihl. Digitaliseringen och nya medier har förändrat förutsättningarna för hur företag arbetar med marknadsföring. Studien tar sin utgångspunkt i hur nya medier påverkar hur modedesignföretag arbetar med marknadskommunikation och hur konsumenters roll förändras.
Deltagande forskare
Carina Gråbacke, docent ekonomisk historia
Christofer Pihl, biträdande forskare med studien "Marketing Fads and Fashions".
Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser finansierar projektet som pågår 2009-2011
Barn, mat och hälsa - Att utforska barns matmiljöer med barn som medforskare
Syftet med projektet är att utforska de maktrelationer som styr barns matvardag och att öka kunskapen om barnens matmiljöer med barn som medforskare. Det handlar om de miljöer där barn äter och kommer i kontakt med mat, men också om reklam och värderingar om mat som de möter där. Barn får höra värderingar om mat från många olika håll exempelvis från familjen, kompisar, skolpersonal och via reklam. Deras matmiljöer påverkas också av hälso- och sjukvårdssektorn, politiska beslut och statliga rekommendationer.
I projektet kommer barn att fungera som medforskare utifrån sina egna förutsättningar. Genom att se barn som kapabla att förstå och utforska sin omgivning kan vi få värdefull kunskap om deras vardagsliv. Kunskapen om matmiljöer kan fungera som stöd för framtida hälsopromotion som tilltalar barn, samtidigt som de medforskande barnen kan bli stärkta genom sitt deltagande och sina nya kunskaper om mat och hälsa. Projektet utförs i nära samverkan med BAMM-projektet.
Deltagande forskare:
Sandra Hillén, doktorand etnologi
Doktorandprojektet finansieras 2009-2012 av Forskarskolan Miljö och Hälsa, ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen.
Nordic Young Health: Possibilities and Barriers for new, healthy concepts in the fast food sector
Projektet kommer ta fram ny kunskap om vilka faktorer som påverkar nordiska ungdomars vanor och preferenser när det gäller snabbmat. Ett av de stora nordiska folkhälsoproblemen är ökningen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar. När ungdomar äter utanför hemmet blir det oftast snabbmat och därför är snabbmatsektorn en viktig arena att studera för att kunna bryta överviktstrenden.
Paradoxalt nog har konsumtionen av ohälsosam snabbmat ökat samtidigt som ungdomar rapporterar att de undviker att äta ohälsosamt. Projektet utgår från att unga människor gärna äter hälsosammare mat utanför hemmet om de lättare kan få tillgång till prisvärd hälsosam snabbmat. Som det är nu finns en mängd strukturella hinder för en hälsosammare snabbmat exempelvis ohälsosam mat till låga priser, aggressiv marknadsföring och produktplacering.
Forskarna i projektet kommer att genomföra en kartläggning av hinder och möjligheter i snabbmatsektorn (mat, menyer, priser, placering på hyllor och marknadsföring) samt göra en webbenkät om unga nordiska människors preferenser och vanor som uteätare. Workshops kommer att arrangeras inom projektet med representanter från snabbmatssektorn för att utbyta erfarenheter och idéer, varav en anordnas i Göteborg av CFK. Kommersiella partners från Sverige är bland annat Ica, Findus och Sodexho.
Projektet leds av Kjersti Lillebø på Statens institut for forbruksforskning, Sifo, i Norge. Övriga deltagare kommer från Konsumentforskningscentralen i Finland, Nofima Mat A/S i Norge, National Food Institute i Danmark, University of Iceland på Island samt CFK. Helene Brembeck på CFK är koordinator för den svenska delen av projektet och Jakob Wenzer kommer att medverka i fältarbetet. Projekthemsida
Publikation:
CFK-rapport 2010:03 "Eating out practices among Swedish youth. Gothenburg Area Foodscapes", Jakob Wenzer. Ladda ner och läs rapporten
Deltagande forskare från CFK:
Helene Brembeck, professor etnologi
Jakob Wenzer, fil dr etnologi
Projektet finansieras av Nordisk InnovationsCenter 2009-2010
Varför ser förpackningarna ut och fungerar som de gör och vilken roll förpackningarna spelar i utvecklingen mot ett hållbart samhälle?
I projektet kommer forskarna att teckna den svenska konsumentförpackningens designhistoriska utveckling, studera förpackningens förföriska potential ur ett genusperspektiv samt analysera designstrategier för ekologiska livsmedelsförpackningar. Som ett parallellt projekt löper Förpackningspatrullen, där deltagarna tillsammans använder sina olika kompetenser för att närstudera ett antal konkreta objekt. Metoder som ska användas är arkivstudier, visuell analys, intervjuer med konsumenter och fältstudier. Teoretisk inriktning kommer att vara Latours aktör-nätverksteori (ANT). Forskning om förpackningsdesign i Sverige har hittills huvudsakligen bedrivits inom företag och branschinstitut, medan det helt saknas historisk-analytiska studier som denna.
Projektet är tvärvetenskapligt och leds av Lasse Brunnström på Högskolan för Design och Konsthantverk . Förutom Magdalena Petersson på CFK medverkar Karin Wagner från IT-universitetet vid Göteborgs universitet samt Annika Olsson från Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet.
Medverkande forskare från CFK:
Magdalena Petersson McIntyre, fil dr etnologi
Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet 2009-2011
Bilder av äldre konsumenter i livsstilsmagasin - en studie om 55 konsumenter och åldersdiskriminering
Projektet syftar till att skapa en mer nyanserad bild av 55 konsumenter och lyfta fram marknadsföringens roll i diskrimineringen av äldre konsumenter. Livsstilar och identiteter uttrycks i allt större utsträckning genom konsumtion - vad innebär detta för konsumenter som exkluderas av marknadskommunikation på grund av åldersdiskriminering? Åldersdiskriminering är något som det talas allt mer om och när konsumenter exkluderas i t ex marknadsföringssammanhang så påverkar detta deras syn på sig själva, men också deras möjligheter att konsumera på lika villkor. Forskning om äldre konsumenter efterfrågas (SOU 2003:91), men forskning inom marknadsföring och om 55 konsumenter är begränsad i jämförelse med gruppens betydelse för marknaden (Ahmad 2002). De övergripande forskningsfrågorna är (1) vilka bilder/images av äldre konsumenter förmedlas via media och används i marknadskommunikation; och (2) hur upplevs dessa bilder/images av konsumenter inom marknadssegmentet 55 . Åldersbegreppet problematiseras i relation till marknadskommunikation ur ett konsumtionskulturellt perspektiv. Ålder är ett komplext begrepp och konsumenter förhåller sig till sin ålder och åldrande på olika sätt. Det är därför inte självklart hur marknadskommunikation riktad mot 55 konsumenter ska se ut för att lyckas. Samtidigt är det viktigt att kritiskt ifrågasätta normer och praktiker inom marknadsföring för att motverka åldersdiskriminering, s.k. ageism. Metodiskt används en kvalitativ forskningsansats influerad av etnografi och visuell bildanalys.
Deltagande forskare
Lena Hansson, ek dr
Projektet genomförs inom ramen för en 2-årig postdoc-tjänst finansierad av Göteborgs Universitet 2008-2009
Barns livsstilar och fetmaepidemin
CFK deltar i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Barns livsstilar och fetmaepidemin (Children's lifestyles and the obesity epidemic) som är placerat vid institutionen för medicin, samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs Universitet. Programmets syfte är att utveckla metoder för interventioner som kan bidra till att minska övervikt och fetma bland barn.
Programmet består av fyra delprojekt och CFK kommer att genomföra ett av dem Barns och vuxnas attityder om mat och hälsa som är delprojekt 3. Projekt 1 är en kartläggning av fetma hos skolbarn och identifiering av sårbara grupper. Projekt 2, som är det största delprojektet, utgörs av en implementering av ett preventionsprogram mot övervikt bland barn i förskolor och grundskolor i västra Sverige, ett program som fokuserar både matvanor och fysisk aktivitet. Projekt 4 är en kvantitativ studie som syftar till att undersöka interventionens lokala kontext och barns, föräldrars och skolpersonals attityder till förändrade mat- och livsstilsvanor.
Projektet Barns och vuxnas attityder om mat och hälsa, som är CFK:s del av programmet, är en kvalitativ studie som har genomförts i 12 familjer, vilka deltar i interventionsstudien och har barn i åldrarna 5-9 år. Syftet är att få en fördjupad bild av barnfamiljers matvardag och föräldrars och barns tankar och synpunkter gällande mat och hälsa. Forskarna har besökt varje familj tre gånger och genomfört intervjuer med föräldrar och barn var för sig. Familjerna har fotograferat sin matvardag och samlat inköpskvitton, barnen har gjort collage och målningar.
Publikationer:
Konferenspapper: "Managing the everyday health puzzle", Children and Knowledge Production. International Conference in Childhood Studies. The 3rd Finnish Childhood Studies Conference. June 9-12 2010. University of Jyväskylä, Finland. Eva Ossiansson, Barbro Johansson.
Deltagande forskare:
Barbro Johansson, docent etnologi
Eva Ossiansson, ek dr
Projektet finansieras av FAS och Vetenskapsrådet 2007-2013
Barn som medforskare av matlandskap (BAMM)
Projektets syfte är att med barn som medforskare jämföra de olika erbjudanden och budskap om mat barn möter i sin vardag med deras preferenser och att utforma och prova lösningar för att förändra deras matvanor i en mer hälsosam riktning. Modeller för arbetet med hälsosamma matvanor för barn grundade i deras egna intressen och preferenser kommer att utarbetas. Ledord är hälsopromotion, deltagande, empowerment, barn som medforskare och meddesigners. I projektet kombineras teorier från Childhood studies och hälsopromotion med aktörsnätverksteori (ANT). Tioåriga skolbarn i tre skolklasser kommer att inbjudas att delta i projektets alla faser; materialinsamling, analys, utarbetande av lösningar och utvärdering.
Publikationer:
CFK-rapport: Barn som medforskare av matlandskap. Del 1: Medforskning (öppnas i nytt fönster)
CFK-rapport: Barn som medforskare av matlandskap. Del 2: Meddesign (nytt fönster)
Bergström, K. ; Jonsson, L. ; Shanahan, H. (2010). Children as co-researchers voicing their preferences in foods and eating: methodological reflections. International Journal of Consumer Studies. 34 s. 183-189.
Se en intervju med Helene Brembeck om projektet på forskningsrådet Formas webbplats
Deltagande forskare:
Helene Brembeck, professor etnologi (projektledare)
Barbro Johansson, docent etnologi
Kerstin Bergström, fil lic hushållsvetenskap
Lena Jonsson, fil dr hushållsvetenskap
MariAnne Karlsson, docent konsumentteknik
Eva Ossiansson, ek dr
Helena Shanahan, professor emerita hushållsvetenskap
Pontus Engelbrektsson, tekn dr konsumentteknik
Projektet finansieras av Formas och pågår 2008-2010
Mat och kropp i vardagslivet - sociokulturella perspektiv
Syftet med projektet är att etablera en nordisk forskarutbildning, att koordinera och stärka nordisk forskning som handlar om mat och kropp ur ett sociokulturellt perspektiv samt stödja framtida forskningssamarbete.
Huvudsakliga aktiviteter är gemensamma doktorandkurser och seminarier där internationella experter deltar som gästföreläsare, en internationell workshop 2010 samt planering av framtida forskningssamarbete. Nätverket kommer även att arbeta med att göra forskningsområdet tydligare och mer synligt för forskare, politiker, företag och övriga intressenter både inom och utanför de nordiska länderna.
De deltagande organisationerna representerar ledande forskningscentrum inom den nordiska forskningen om mat och näringslära. Gun Roos på SIFO i Norge är projektledare. Övriga deltagare kommer från Oslo Universitet, National Public Health Institute och Konsumentforskningscentralen i Helsingfors samt Köpenhamns universitet.
Deltagande forskare från CFK:
Barbro Johansson, docent etnologi
Helene Brembeck, professor etnologi
Sandra Hillén, doktorand etnologi
Nordforsk finansierar projektet som pågår 2007-2010
Unga konsumenter och varumärken
Syftet med projektet är att öka förståelsen om unga konsumenters föreställningar och relationer till varumärken. Studien förväntas bidraga med en ökad förståelse för hur unga konsumenters relation till varumärken kommer till uttryck i konsumtion. Med unga avses i denna studie konsumenter som är mellan 13 och 19 år. Projektet kommer att använda etnografiska metoder.
Studien kommer även att i begränsad omfattning undersöka hur reklamskapare föreställer sig unga konsumenter (13-19 år) och deras relationer till varumärken samt vilka metoder som används för att förstå detta. Det är därför intressant att djuperintervjua ett begränsat antal personer som skapat reklam för 13-19 åringar.
Deltagande forskare
Marcus Gianneschi, doktorand företagsekonomi
Publicerat inom projektet
Gianneschi, Marcus (2007):Varor och märken - om att vara och märkas, CFK. Länk till licentiatuppsatsen